Nyheter

Vi rivstartar året med en rykande färsk Elcertifikatrapport

2017.01.19

Senaste händelserna inom elcertifikat

Remissrundan inför kontrollstation 2017 är slut och vi har sammanställt den viktigaste informationen. Vi tittar även lite djupare på EU-kommissionens vinterpaket – kan det påverka elcertifikatmarknaden? Som vanligt får du dessutom ta del av hur balansen i systemet ser ut, intressanta nyheter och rapporter samt vad vi tror om prisutvecklingen.

Månadens Insyn – Teknikutveckling i förnybar elproduktion

I månadens INSYN-reportage som handlar om teknikutvecklingen i förnybar elproduktion har vi talat med Jörgen Bodin, Director of Technology & Innovation på E.ON och Pamela Lundin, COO på Enercon. De delar med sig av sina tankar kring vad fördelarna med flytande vindkraft är jämfört med vanliga och hur nära vi är en lansering av ”Airborne wind”.

Krönika

Missa inte vår avslutande krönika; På bal med elcertifikatmarknaden. ”Med olja som kung och el som drottning blir marknaden för handel med elcertifikat just nu Askungen. Osjälviskt ska hon tjäna många intressen: utbyggnad av förnyelsebart, vara teknikneutral och kosta så lite som möjligt. Hon får inte komma i vägen för kärnkraft eller kraftvärme. Och hon ska hålla sig borta från vår fina basindustri, håll dig i köket. Askungen … Askungen!”

Ladda ner rapporten Elcertifikat #01 här >>

castle_ rachel_davis_neuschwanstein

På bal med elcertifikatmarknaden

Dansen mellan utbud och efterfrågan är något extra vackert för oss som ägnat våra liv åt att handla med energi. De äldsta marknaderna som guld, silver och koppar har många hundra års mognad bakom sig. De har en stark koppling till makroekonomi och vill man hantera sina pris och volymrisker finns alltid instrument och aktörer. Chansen att vi upptäcker ett nytt inkarike lär vara liten så risken för större chocker på utbud eller efterfrågesidan är begränsade.

Oljemarknaderna är svårare att förutse. Flygplan som kör in i skyskrapor, rebeller som spränger pipelines, nyupptäckta fyndigheter och frackingtekniker gör det hela volatilt och svåranalyserat.

Om oljan är kungen av råvarumarknader så måste drottningen vara handel med el; i grunden otroligt komplicerad med kraven att förbrukning och produktion alltid ska vara i balans i elnäten. Över de komplicerade fysiska förutsättningarna för elhandel ligger ett tjockt lager av politik och nationella krumbukter för att skydda det egna landets producenter eller förbrukare. Men det fungerar.

Med olja som kung och el som drottning blir marknaden för handel med elcertifikat just nu Askungen. Osjälviskt ska hon tjäna många intressen: utbyggnad av förnyelsebart, vara teknikneutral och kosta så lite som möjligt. Hon får inte komma i vägen för kärnkraft eller kraftvärme. Och hon ska hålla sig borta från vår fina basindustri, håll dig i köket.

Likt Askungens styvsystrar vill ständigt egenintressen in och peta och komplicera och skapa nya oförutsägbara effekter och snedvridande incitament: effektbetalning, auktioner, baktunga kurvor, teknikberoende, kärnkraftsbeskydd, biobränsle-undantag, osv. Askungen! Askungen!

Utöver skrikande styvsystrar har vi nu ett större problem – var är efterfrågan lite längre ut i åren? Priserna faller dramatiskt i avsaknad av köpintresse längre ut i tiden. Hur lär vi oss att dansa med så svårflörtade köpare? Vi har klarat det i elmarknaden. Fonder och banker har lämnat marknaden och industrin slutat med tioåriga säkringar. Tre års horisont i tillräckligt många företags riskpolicys har räckt (även om det kunde varit bättre) för en fungerande marknad.

Trots god vilja från Energikommission och Energimarknadsinspektion (mössen?) behöver vi hjälp av större krafter för att rädda elcertifikatmarknaden. Hur lockar vi ut den goda fen i form av riskkapital som köpare längre ut på priskurvan för elcertifikat? För att behålla spänningen i den här historien är det nog bäst att det blir tydligt bortom alla (riskkapitalisters) tvivel att marknaden kommer bestå och politikerna håller styvsystrarna kort.

Eller kan det vara så enkelt (och lite tråkigt) att det krävs ett större medvetande bland de kvotpliktiga aktörernas finansavdelningar att elcertifikaten kräver en långsiktig riskhantering? Hur många bolag har tre eller till och med fem årshorisont på inköpet av elcertifikat i sina riskpolicys?

Nåja, vad är väl en bal på slottet?

2017.01.17

merry-christmas2

2016 har varit ett händelserikt år för Bodecker Partners

2016.12.22

Vi har startat upp vår verksamhet, flyttat till vårt kontor i hamnpaviljongen vid inloppet till Malmö, lanserat våra mycket uppskattade rapporter för utsläppsrätter och elcertifikat, genomfört upphandlingar och levererat riskpolicys till våra kunder.

Många nya projekt

Vi har även hunnit vara delaktiga i projekt kring nya elhandelsprodukter, solcellskoncept, optimering av elproduktion från fjärrvärme och sist men inte minst lanserat vår styrelseutbildning för kommunala energibolagsstyrelser.

Vi har haft ett mycket roligt år! Vi ser fram emot ett spännande 2017 och önskar alla våra följare, kunder och samarbetspartners God Jul & Gott Nytt År!

shanghai

Kinas nya handelssystem – ytterligare ett led i den stora energiomställningen

2016.12.21

Nästa år startar Kina sitt handelssystem för utsläppsrätter. Det är ytterligare ett led i deras stora energiomställning där de är på väg att ta ledningen. Hur stort kommer systemet att bli? Kommer det påverka EU ETS?

Den 12 november blev det känt att USA och Kina slutit ett historiskt klimatavtal. Beskedet från stormakterna blev en boost inför klimattoppmötet i Lima där grunden för Parisavtalet skulle läggas. Även om överenskommelsen inte var bindande och målen inte tillräckligt högt satta så banade det väg för andra länder att hoppa på tåget.

Mitt under pågående klimatmöte i Marrakesh blev det klart att Donald Trump vann presidentvalet i USA och farhågorna växte kring hur övriga stora utsläppsländer, som Kina, nu skulle reagera. Farhågorna kom dock på skam och stödet för klimatavtalet verkade snarare stärkas. Kina uttalar tydligt att de inte på något sätt har tänkt minska sina åtaganden på grund av USA, snarare tvärtom; ”China will act as facilitator to boost climate negotiations on implementing the Paris Agreement, regardless of the stance that the United States takes” sa Xie Zhenhua, Kinas toppsändebud för klimatfrågor.

Kina leder i praktiken redan omställningen mot förnybar elproduktion. Under 2015 installerades över 30 GW ny vindkraft i landet, att jämföra med Europas drygt 12 GW. Redan 2009 sa Fatih Birol, chefsekonom på IEA, att ”om Kina når sina klimatmål till 2020 – och de har nått de flesta av denna typen av mål hittills – kommer de ha åstadkommit den största utsläppsminskningen av alla länder och ligga i framkant för att kämpa mot klimatförändringar.” I PwC:s globala ”Low Carbon Economy Index” 2015 ledde för första gången Kina i årlig minskning av utsläpp (vilket dock även till stor del beror på ett skifte mot servicesektorn i deras ekonomi).

Varför ligger Kina i framkant?
En av anledningarna är att de behöver minska sin användning av fossila bränslen för att snabbt och kraftigt förbättra luftkvaliteten. Global uppvärmning och dess påverkan på förhållandet i det trångbebodda landet ses dessutom som ett reellt hot. Sedan har Kina insett att det finns ekonomi i omställningen. De har redan investerat kraftig i nya teknologier för sol, vind och kärnkraft. De vill bli världsledande i produktion och service inom nya energiteknologier. ”China and India are very happy to have the global leadership of industries of the future that employ millions of people and are seeing close to $2 trillion of investment a year” kommenterade chefen för institutet IEEFA.

Nu får de dessutom en chans att snabbt bli ledande även kommunikativt, att bli ”the good guys” och ses som ett draglok i kampen mot klimatförändringar. Det ökar deras globala maktposition. Det skulle inte förvåna oss om Kina till och med ökar sina åtaganden. I Parisavtalet har de lovat att utsläppen ska nå sin topp 2030 men prognoser visar att toppen snarare kommer ligga redan år 2020 för att sedan minska med 7% till 2030. Läs mer här: https://www.carbontax.org/ what-about-china/

Kinas handelssystem för utsläppsrätter startar nästa år
I ett projekt från 2014 lovar EU att stödja Kina i upprättandet av ett nationellt handelssystem med utsläppsrätter. Men redan tidigare än så startade sju regionala testsystem i Kina. De har totalt täckt in över 1,2 miljarder allokerade utsläppsrätter. Priserna låg i början av året mellan ca 2-6 euro/ton beroende på vilken region.

Förra sommaren avtalade Kina och EU om att utöka samarbetet kring utsläppsmarknader och EU-kommissionen fördubblade sina medel till partnerskap med utländska marknader. Förberedelser pågår nu för fullt för att under 2017 starta upp Kinas nationella handelssystem för utsläppsrätter som kommer täcka 4-5 miljarder ton utsläpp (EU ETS drygt 2 miljarder) och därmed bli världens största. Systemet kommer de första åren att täcka 8 sektorer och totalt ca 8000 anläggningar. Även flygsektorn inkluderas. Fas 1 blir en testfas och genomförs 2017-2019. Fas 2 startar 2020.

Från fas 2, alltså från 2020, kommer fler sektorer att anslutas och då kan det också bli aktuellt med länk till andra system där EU ETS ligger nära till hands. Tilldelningen i det kinesiska handelssystemet kommer baseras på nationella utsläppsminskningsmål samt historiska utsläpp. Det är ännu inte känt vilka utsläppsminskningsmål som kommer ligga till grund. Kinas nuvarande mål är att minska CO2 utsläpp/capita med 40-45% till 2020 (jmf 2005). I Parisavtalet åtar man sig att utsläppen ska nå sin topp senast 2030 och att minska utsläpp/capita med 60-65% till år 2030 (jmf 2005). Från början kommer större delen av tilldelningen att delas ut men efter hand ska det övergå mer och mer till att auktioneras ut. Det finns också möjligheter att investera i projekt för att minska nationella utsläpp, t.ex. förnybar kraftproduktion, biomassa, avfallshantering och på den vägen få krediter som till viss del kan användas för att täcka sina utsläpp. Dessa krediter kan också handlas och kallas CCER (Chinese Certified Emissions Reductions).

Kan Kinas handelssystem påverka EU ETS?
Under den första fasen i Kina, 2017-2019, kommer det troligen inte finnas så mycket utrymme för påverkan på EU ETS. Dels är det bara en testfas och det är inte säkert om utsläppsrätter och krediter från denna fas kommer kunna användas efter 2020. Dessutom är det alldeles för ont om tid för att sätta upp någon typ av samarbete. På sikt kan man dock tänka sig era möjligheter till påverkan på det europeiska handelssystemet.

Ihopkoppling av systemen

System kan kopplas ihop på så sätt att utsläppsrätter från det ena systemet kan användas för rapportering i det andra. Detta skulle göra att priserna i det ena landet skulle få en direkt påverkan på priserna i det andra. Med tanke på att det i Kina troligen är lättare att få igenom åtgärder för högre priser, och man redan idag talar om prisgolv, så skulle det kunna leda till högre priser i EU ETS.

Användning av krediter

I Kina är det möjligt att använda projektkrediter för att täcka en del av sitt behov av utsläppsrätter. I Parisavtalet öppnas det upp för möjlighet att använda någon typ av internationella krediter. Utbudet, efterfrågan och priserna på dessa skulle isåfall få påverkan på efterfrågan av EUA.

Tilldelning till konkurrensutsatt industri

Med ett pris på utsläppsrätter i Kina (som kanske till och med är högre än priset i EU ETS) så blir det svårare för europeisk industri att hävda försvårad konkurrenssituation. Listan på de företag som ska få fortsatt fri tilldelning av utsläppsrätter skulle kunna bli kortare.

Ökad press på EU att få upp EUA priserna

Den politiska pressen kommer öka på EU att få upp priserna på utsläppsrätter för att ge incitament till klimatåtgärder. Europa vill gå före och vill nog helst inte bli för snabbt omsprungna av Kina i sitt klimatengagemang.

flyg_utslappsratter_bp

Hur påverkas flygsektorn av EU ETS?

2016.12.19

I decembers utgåva av rapporten Utsläppsrätter har vi intervjuat bolag inom flygindustrin – Novair och BRA. De har berättat om hur de arbetar med sina inköp, hur de påverkas av EU ETS och vad de anser om ICAO:s överenskommelse. Vi har talat med Anders Fred, VD på Novair och Ann-Sofie Hörlin, hållbarhetschef på BRA.

Flygsektorn kom med i EU ETS år 2012. Hur har det påverkat ert bolag?

Inte så mycket faktiskt menar Anders Fred, vd på Novair. Men det är ju för att vi fortfarande åtnjuter fri tilldelning och inte har haft någon nämnvärd tillväxt sedan start. Vi behöver alltså inte köpa några utsläppsrätter eller bedöma konsekvenser. Ann-Sofie Hörlin, hållbarhetschef på BRA ser dock en stor påverkan på sitt företag. Det är främst administrationsbördan säger hon. Den har blivit väldigt stor. Systemet var (och är) uppbyggt för stationära anläggningar och inte gjord för flygbolag med flygningar mellan länder. Det läggs dessutom bara till mer och mer. Det tar mycket resurser och har till viss del även påverkat val av interna rapporteringssystem. Sedan finns det ju såklart med som en del i våra investeringskalkyler men med dessa låga priser på utsläppsrätter så har det inte så stor påverkan på utfallet.

Bränslepriser är mycket viktigare säger både Ann-Sofie och Anders. Anders påpekar dessutom att Novair ändå sedan tio år tillbaka jobbar med miljöbesparande åtgärder, dels för miljöns skull såklart men även för att få ner bränsleförbrukningen och därmed bränslekostnaden. Han menar att dessa åtgärder har en viss tendens att följa oljepriset. Ju högre oljepriser, desto högre intresse för miljöåtgärder och tvärtom.

Vad skulle krävas för att kravet på utsläppsrätter skulle få en tydlig påverkan på er verksamhet? Skulle rutterna förändras och kan ni byta bränsle?

Det verkar vara en gemensam bild att första åtgärder skulle vara att försöka föra över kostnaden på kunden, d.v.s. att belasta biljettpriset. Men det är inte alltid så lätt menar Ann-Sofie. Kunden måste vara beredd att betala för den ökade klimatnyttan. Annars blir den första åtgärden att dra ner på de linjer som inte är lönsamma. Det skulle i första hand drabba linjer till mer glesbefolkade områden som destinationer i Norrland. Det är svårt att föra fram att det skulle bli konsekvensen. Vår första åtgärd när kostnadsbilden ökar är normalt att optimera rutterna säger även Anders. Det gör vi redan idag när bränslepriserna stiger.

Ann-Sofie påpekar vidare att det är faktiskt inte så att ett högre pris på utsläppsrätter nödvändigtvis skulle leda till en snabbare övergång till biobränslen utan kanske till och med tvärtom. Med en högre kostnadsbild kan vi inte investera lika mycket i teknikutveckling och miljöåtgärder säger Ann-Sofie. För oss skulle det i dagsläget bli en konkurrensfördel om priset på utsläppsrätter skulle stiga säger Anders på Novair. Detta då vi är bland de få flygbolag som inte har ett underskott.

Att bara byta bränsle är inte så enkelt menar de. Det är ett stort infrastrukturprojekt som man inte gör ensam säger de men Ann-Sofie påpekar att de är mycket positiva till en övergång till biobränslen och vill gärna se incitament till detta. Stödsystem ska fungera som morot fortsätter Anders, inte som en straffskatt.

Vad vet ni om Fas 4, efter 2020?

Än så länge vet vi ingenting säger de båda. Det är väl först när det börjar närma sig, cirka ett år i förväg, som det blir viktigt för oss menar Ann-Sofie. Anders vill ha lite mer framförhållning och säger att vid nästa affärsplan på tre år så börjar det bli intressant att ha en känsla för vad Fas 4 innebär. Samtidigt, säger han, så har saker en tendens att hinna förändra sig ändå med nya politiska beslut.

Hur reagerade man i branschen vid införandet av utsläppsrätter år 2012? Först och främst ställde man sig frågan om detta var en isolerad EU-fråga säger Anders. De kändes som en straffskatt för just europeiska bolag. När det sedan förändrades och till viss del började gälla även andra flygbolag så la sig kritiken något fortsätter han. Ann-Sofie menar att den största farhågan var administrationsbördan. Den största kritiken kom från de mindre bolagen som hade svårt att hantera den säger hon. Och det har inte varit lätt.

Nu har ju den globala flygorganisationen, ICAO, kommit överens om ett globalt system. Vad anser ni om det?

Det är bra, mycket bra! säger både Anders och Ann-Sofie. Vi är glada att det äntligen blir av fortsätter Ann-Sofie. Vissa kommenterade efter detta att flygsektorn hamnar på en ”egen ö” jämför med andra industrier men i Sverige så är det i alla fall generellt mycket positiva tongångar. Hon tror att farhågorna är större utanför EU, hos de som inte redan är med i ett handelssystem. För dem blir det nytt.

Vi hoppas att det ska underlätta för oss att få ett system som är mer anpassat efter just flygsektorn säger Ann-Sofie.

Anders poängterar framförallt vikten av ett globalt system, framförallt då flygsektorn är en internationell bransch. Högre punktskatter i ett land leder ju bara till att man tankar i ett annat exemplifierar han. Jag hoppas verkligen att systemet byggs upp på så sätt att det verkligen främjar miljöförbättrande åtgärder fortsätter han. Så att det inte bara blir en finansiell börda. Det måste finnas en koppling, t.ex. att de intäkter som kommer in används till miljöåtgärder – inte bara att systemet leder till minskad produktion, eller i vårt fall, färre antal flygningar. Ann-Sofie håller med om att globala system är mycket bättre. EU ETS är för lokalt säger hon.

Hur gick ni tillväga för att lära er om handelssystemet?

Naturvårdsverket verkar ha varit ett mycket bra stöd för både Novair och BRA. Vi gick på många av deras möten och fick presentationer säger Anders. Även europeiska ETS var till stor hjälp och så läste vi såklart en hel del på nätet. Men vi pratade inte med några andra branscher i systemet utan lärde oss själva fortsätter han. BRA tog även hjälp av flertalet konsulter säger Ann-Sofie (framförallt de som även säljer utsläppsrätter). De hjälpte oss ta fram övervakningsplaner, rapporter och strategier. Men det har varit mycket att lära sig och framförallt mycket i rapporteringsväg att sätta upp!

Hur gör ni utsläppsprognoser för kommande år? Brukar de stämma och vad är svårast?

De brukar stämma väl menar både Anders och Ann-Sofie. Vi utgår från antal flygtimmar förklarar Anders. Ofta 12-18 månader rullande framåt. Det kluriga kan vara uppdelningen mellan flygningar inom och utanför Europa men det skiljer inte så mycket från år till år så prognoserna brukar stämma väl med verkligheten. BRA prognostiserar normalt ett år i taget säger Ann-Sofie och det går inte så mycket upp och ner utan våra rutter är rätt så lika från år till år avslutar hon.

 bp_elcertifikat

Senaste nytt på elcertifikatmarknaden

2016.11.22

Andra upplagan av Bodecker Partners rapport med fokus på elcertifikat ute! I detta nummer får du ta del av myndigheternas delredovisning inför förlängningen av elcertifikatmarknaden samt ett urval av den feedback som förslagen fått. Vi delar även med oss av intressanta externa rapporter och analyser, den senaste statistiken kring utbyggnad och måluppfyllelse samt prisutvecklingen för elcertifikat.

Vill du ha rapporten direkt i din inkorg? Maila oss din e-post adress till info@bodeckerpartners.com så registrerar vi din prenumeration av rapporten.

Ladda ner rapporten Elcertifikat #11 här >>

shutterstock_336888689

Trump Versus CO2

2016.11.09

Donald Trump har tidigare lovat att han kommer riva upp det globala klimatavtalet, Parisavtalet om han kommer till makten. Om Trump gör allvar av sin ambition hur kommer det påverka Paris-överenskommelsen och hur påverkar det CO2-priserna på sikt? Bodecker Partners analyschef, Mia Bodin, svarar på tre snabba frågor efter dagens besked om att Trump blivit vald till USA:s president. 

Vad blir konsekvenserna för det globala klimatavtalet efter dagens besked om USA:s presidentval?

Även om Parisavtalet inte faller så är det klart att det är ett bakslag. USA kommer troligen att sänka sina ambitioner vilket är fullt möjligt då det inte är klart hur utsläppsminskningar ska mätas, vilka nationella system som måste finnas osv. Det riskerar i sin tur att göra att fler länder inte fullföljer sina åtaganden eller i förlängningen lägger in mindre ambitiösa mål. Det var ändå USA och Kina som genom sitt bilaterala avtal banade väg för att Parisavtalet skulle bli möjligt. Det är nu stor risk att avtalet med Kina inte kommer gälla längre om Trump gör verklighet av sina uttalanden. Kina har dock sagt att de ska hålla fast vid sina löften oavsett övriga länders åtaganden och det är ännu viktigare. Det Trump dock också kan göra är att minska USA:s finansiering till klimatfonder vilket kan göra det lättare för andra länder att dra tillbaka sina mål. I USA har Obama satt igång flera nationella projekt för att minska utsläpp. Några av dem kan, och kommer säkert, Trump dra tillbaka men det bör bli svårt att dra tillbaka allt. Dessutom kommer teknikutvecklingen, fortsatt skiffergasutvinning, solcells- och vindkraftsutbyggnad göra att det blir lättare att nå åtaganden än man tidigare räknat med så även om Trump drar tillbaka klimatprojekt så kommer troligen utsläpp att minska. Dessutom har flygsektorn genom ICAO fått till en överenskommelse vilket inte heller Trump kan stoppa.

Kommer Parisavtalet att rivas upp?

Nej, men det finns en stor risk att det kommer minska globala åtaganden, göra avtalet svagare och därmed minska effekten.

Hur kommer detta påverka CO2 priserna framöver?

När det gäller påverkan på EUA priserna så bör den inte bli så stor så länge EU håller fast vid sina åtaganden. EU satte sina mål före Parisavtalet så dessa gäller ändå och EU ETS review för fas 4 har kommit så långt att de stora riktlinjerna är satta. På så sätt bör alltså prispåverkan inte bli så stor. Det fanns dock en möjlighet att EU skulle öka sina mål ytterligare vid nästa 5-års review (enligt Parisavtal). Det skulle isåfall kunna ha lett till ökade mål inom EU ETS och högre priser på sikt. Denna möjlighet har dock minskat i och med Trump. På kortare sikt kan volatiliteten i EUA priser öka i takt med börs/olja men denna effekt bör avta på sikt.

Ladda ner artikeln här >>

bodeckerpartners_utslappsratter_11

Hur ser svenska kraftvärmeaktörer på marknaden för utsläppsrätter?

2016.11.04

Bodecker Partners lanserar sitt första nummer av en exklusiv rapport med fokus på utsläppsrätter. Varje nummer innehåller politiska nyheter kring utsläppsrätter, hur prisprognosen ser ut i det korta och långa perspektivet samt vidareutvecklingen av EU ETS.

I månadens utgåva har vi intervjuat kraftvärmebolag – en av de branscher som är med i EU ETS. Vi har ställt ett antal frågor till några av dessa aktörer, samt Gustav Melin på Svebio, för att se hur de ser på marknaden idag och framåt samt hur priserna påverkar verksamheten. Läs hela reportaget i kapitlet Insyn.

Vill du ha rapporten direkt i din inkorg? Maila din e-post adress till info@bodeckerpartners.com så registrerar vi din prenumeration av rapporten.

Ladda ner rapporten Utsläppsrätter #11 här >>

Intervju med Rabbalshede Kraft

2016.10.17

Under september har vi ställt ett antal frågor till de stora vindkraftsbolagen i Sverige. Stefan Söderling, Portfolio Manager på Rabbalshede Kraft, berättar i en intervju hur de och deras investerare ser på vindkraftsmarknaden idag och framåt, vilka justeringar som behöver göras och vad riskerna är.

Har ni några vindkraftsprojekt med tillstånd i nuläget, hur ser det ut framöver och vad planerar ni för?

– Vi fattade investeringsbeslut i våras för 22 turbiner som nu är under byggnation och som tas i drift under 2017. Vi har flera projekt som är tillståndsgivna och ett antal som är nära tillstånd. Vi arbetar kontinuerligt med att optimera våra projekt, oavsett om vi själva investerar i dem eller om de avyttras till andra investerare.

Är det i huvudsak ekonomiska skäl bakom besluten i era vindkraftsprojekt eller finns det även andra skäl?

– Det är endast ekonomiska skäl. Idag är nära 90% av investerarna rena finansiärer, ofta utländska. De går bara in om det finns en förväntan om en stabil och trygg avkastning. Däremot börjar allt fler investerare lämna fossila investeringar till förmån för förnybara då riskerna för kol- och oljerelaterade investering kan överraska på nedsidan.

Vem är en typisk investerare av ett vindkraftsprojekt?

– Majoriteten av de som investerar i svensk vindkraft idag är finansiella aktörer som pensions- och infrastrukturfonder, flera är europeiska men också amerikanska. Våra stora nordiska kraftbolag agerar till viss del men även de söker gärna stöd av finansiellt, långsiktigt kapital. Vi har även sett ökat intresse från företag att upphandla el direkt från förnybara elproducenter, denna trend har växt sig stark i andra delar av världen och i takt med ökat konsumentmedvetande bör rimligen företag se värde i att själva bidra till en grön miljöomställning – givetvis marknadsföringsmässigt men också för att förnybar elproduktion idag är konkurrenskraftig och kostnadseffektiv.

Har Rabbalshede Kraft, investerare och banker förändrat sitt risktänk och sina säkringsstrategier?

– Synen på risk-reward har ändrats hos samtliga aktörer de senaste 2-3 åren. I takt med allt lägre räntor letar investerare stabila kassaflöden och med en långsiktig, uppsäkrad kraftproduktion (minskad marknadsrisk) går det att acceptera lägre avkastning. Nordiska banker har blivit mer restriktiva med marknadsrisk och skiljer sig inte så mycket mot europeiska banker längre. Det räcker inte med analyser som pekar på stigande priser, en stor del måste prissäkras i samband med investeringsbeslut, minst 5 år fram och gärna längre vilket är svårt i vårt nuvarande elcertifikatsystem. Osäkerhet kring hur elcertifikatmarknaden ser ut fram till år 2030 gör också att bankerna tvekar. Investerare märks det inte lika mycket på. De är mer flexibla och ser positivt på Norden som region men har samtidigt ännu inte upplevt sårbarheten i det svensk-norska elcertifikatsystemet.

Är det möjligt att få ekonomi i projekten med nuvarande el- och elcertifikatpriser? Har avkastningskraven sänkts?

– Avkastningskraven har sänkts men det beror nog främst på en förändrad riskbild. Med längre säkringshorisont så minskar riskerna.

Det diskuteras att det finns en risk kring en eventuell priskollaps om förnybarhetsmålet i systemet nås i förtid. Hur ser Rabbalshede Kraft på den risken?

– Den risken har vi haft med i våra scenarioberäkningar. Det fanns absolut en risk för överetablering och därmed kraftigt fallande priser. I samband med energiöverenskommelsen i somras är denna fråga inte så relevant längre. Vi är inte oroliga, vi tror att man från myndighetshåll kommer lösa det.

Vill ni se en förlängning av det nuvarande elcertifikatsystemet eller tror ni att ett helt nytt system utvecklas?

– Vi tror att det blir en förlängning av nuvarande system och är positiva till det scenariot. Dock måste justeringar göras.

Tycker ni att elcertifikatsystemet är ett bra stödsystem eller skulle ni hellre vilja ha auktionsförfarande?

– Det är i grunden ett bra system. Små aktörer skulle förlora på auktionsförfarande, likaså konsumenter och skattebetalare. Det nuvarande systemet måste dock reformeras så det fungerar. Det är inte en fungerande marknad idag, bättre terminshandel med högre likviditet måste uppnås, likaså måste efterfrågan på längre kontrakt öka. Förslagsvis skulle man kunna ha tätare deklarationer för elhandlare för att få upp efterfrågan. Hur får man likviditet på en tidshorisont på 10-20 år? Hur tacklas teknikrisken? Det är aktuella frågor som måste hamna i fokus. Politiker och myndigheter måste våga ta i dessa strukturbeslut. Att ingripa i en marknad behöver inte vara fel om dess funktion förbättras.

Finns det något annat ni vill ta upp när det gäller elcertifikatsystemet och dess utformning?

– Ja, en sak diskuteras alldeles för lite. En förutsättning för att marknaden ska fungera är att när elpriset går ner så ska rimligen elcertifikatpriset över tid upp. De investeringar som är gjorda har tagits utifrån utbud och efterfrågan på el. I takt med att elcertifikaten försvinner efter 15 års drift var tanken att elpriset skulle stå för en större del av intäkterna då svensk kärnkraft beräknas fasas ut. När politiker nu tillför ytterligare 18 TWh i systemet så kommer elpriset att hållas nere samtidigt som elcertifikat försvinner vilket drabbar befintliga investeringar – ett svek mot dem som säkerställt den svenska utbyggnaden av befintlig vindkraftsproduktion. Denna fråga borde absolut varit en del i energiuppgörelsen, att ensidigt endast fokusera på ny vindkraft och inte ta hand om befintliga riskerar att avskräcka investerare på sikt.

bodeckerpartners_elcertfikat

Vad händer på Elcertifikatmarknaden? 

2016.10.07

Vi uppdaterar dig. Bodecker Partners lanserar sitt första nummer av en exklusiv månadsrapport med fokus på elcertifikat. Varje nummer innehåller de senaste nyheterna inom politiken, prisutveckling, statistik kring utbyggnad och måluppfyllelse samt utvecklingen av elcertifikatsystemet.

Vill du ha rapporten direkt i din inkorg? Maila oss din e-post adress till info@bodeckerpartners.com så registrerar vi din prenumeration av rapporten.

Ladda ner rapporten Elcertifikat #10 här >>

Elmarknadens svar på private banking

2016.09.27

Bodecker Partners grundare och VD, Fredrik Bodecker, intervjuas av den ledande nyhetsbyrån för elmarknaderna i norra Europa – Montel. Fredrik berättar bland annat om hans syn på behovet av oberoende rådgivning och förvaltning i elmarknaden samt om bolagets affärskoncept Private Energy. Läs hela intervjun nedan.

Bodecker Partners hoppas kunna hjälpa de producenter inom förnybar produktion som hamnat utanför förvaltarnas prioriteringar. – Det handlar om en helt oberoende rådgivning. Elmarknadens svar på ”private banking”, säger vd Fredrik Bodecker i en intervju med Montel.

Affärsidén bygger på att Bodecker Partners ska ge aktiva råd till kunderna hur produktionen och förvaltningen ska optimeras.

Det nystiftade bolaget ska rikta in sig på små och mellanstora producenter inom förnybar energi i Norden, främst kraftvärmeaktörer, vindkraftsproducenter och så småningom solkraftsproducenter när den marknaden mognat.

– Därför kommer elcertifikat- och koldioxidmarknaderna att vara centrala i våra analyser, säger Fredrik Bodecker.

Just de mindre producenterna hamnar ofta i kläm i förvaltningen, eftersom deras intressen krockar med förvaltarens slutkundsportföljer och den egna produktionsportföljen, enligt Fredrik Bodecker.

– Sällan är timingen av köp- och säljintressen hos förvaltarens kunder samtidigt rätt för en affär internt, säger han.

Istället för att själva sköta förvaltningen av produktionsportföljen ska Bodecker Partners fungera som ett nav mellan producenten och de olika förvaltningslösningarna som redan idag erbjuds på marknaden.

– Det finns ett 15-tal bolag [i Norden] som erbjuder portföljförvaltning och dom har alla styrkor och svagheter inom förvaltningens olika delar. Kanske är det bästa för kunden om en aktör sköter balansansvaret medan avtalet för prissäkringen ligger hos en annan aktör. Genom vårt oberoende kan kunden lita på att vi har deras intresse i fokus, säger Fredrik Bodecker.

Utrymme för höjda marginaler

Han bedömer att det finns utrymme för portföljförvaltare att höja marginalerna inom områden och produkter som man är väldigt duktiga på – samtidigt som Bodecker Partners kunder har mer att vinna på att välja den bästa, jämfört med en konkurrent som har ett lägre pris.

– Det handlar inte alltid om att få det lägsta priset, utan att kunna få den lösning som ger bäst resultat för kunden. Det behövs en viss expertis för att kravställa produkterna och övervaka resultatet som jag och mitt team byggt upp under åren och som vi ska fortsätta att uppdatera. Vi tar fram en skräddarsydd strategi för varje enskild kund.

Historiskt har aktörerna ofta krävt att få hela förvaltningen, inklusive balansansvar, fysisk handel och rådgivning, när man sluter avtal med en kund, men Fredrik Bodecker är övertygad att detta kommer att förändras i och med att konkurrensen hårdnat och marknaden mognar.

– Vi kommer att höra oss för med samtliga aktörer vad de kan erbjuda. Det finns aktörer där ute som kommer att kräva allt eller inget, samtidigt som vi har andra som sagt att detta är intressant för dem, säger han.

Fredrik Bodecker kommer senast som vd från portföljförvaltaren Modity. Det var i förra veckan som han meddelade att startat ett nytt bolag tillsammans med ex-kollegorna Mia Bodin och Gustaf Sundelius.

Källa: Montel, Anton Tigerstedt, anton@montel.no

Foto: Malin Holm
Foto: Malin Holm

PRESSMEDDELANDE 2016.09.27

Utbrytare från Modity Energy Trading startar nytt rådgivningsbolag

Fredrik Bodecker, tidigare VD på Modity Energy Trading AB, startar rådgivning för energibolag tillsammans med Mia Bodin och Gustaf Sundelius, tidigare analyschef respektive senior förvaltare från Modity. Tillsammans startar de Bodecker Partners AB – ett oberoende partnerägt bolag verksamt inom rådgivning, analys och förvaltning av energiprisrisker – Private Energy.

Bodecker Partners fokuserar på uppdrag från vindkraft- och kraftvärmeproducenter – en grupp som haft tuffa förutsättningar de senaste åren med låga el- och elcertifikatpriser. Producenternas prissäkringsstrategier skiljer sig markant från en slutförbrukare och med nuvarande låga elpriser ökar behovet av en aktiv förvaltning för att fånga uppgångar när de kommer.

— I våra tidigare yrkesroller har vi sett hur producenter av el inte får en optimal eller anpassad förvaltning av de befintliga aktörerna. Utöver producentens portfölj förvaltas ofta en betydligt större slutkundsportfölj som får förvaltarens fokus istället, säger Fredrik Bodecker. Många förvaltare har dessutom ägare med konkurrerande intressen som inte sällan kolliderar med kundens portfölj.

— Även när det gäller analys har vi sett att elproducenter i vissa fall blir lite styvmoderligt behandlade. Rådgivning och analysrapporter utgår från förbrukarens sida och saknar ofta fokus på t.ex. elcertifikat – något som är minst lika viktigt som elpriset för producenter av förnybar el. De rekommendationer som ges utgår från ett inköpsbehov och inte när det är bäst tidpunkt att fånga uppgångar i priset, säger Mia Bodin.

Kundfokus

Precis som i banksektorn passar det vissa kunder att utnyttja bankens standard tjänster t.ex. lönekonton, lån och sparande. Andra mer specialiserade kunder väljer bankens ”private banking”-lösning som är mer individuellt anpassad, där de får unik service och specialistkunskap från en investeringsrådgivare och förvaltare.

Bodecker Partners erbjuder ”Private Energy” – vi hjälper kunder att hitta de bästa lösningarna utifrån sitt företags förutsättningar.

— Vi erbjuder en oberoende rådgivning där vi agerar helt på kundens sida, berättar Gustaf Sundelius. Vårt mål är att öka kunskapen internt hos kunden och hitta de strategier och samarbetspartners som passar just den kunden bäst. Med fokus på ett färre antal kunder ger det oss även möjligheten att leverera en högklassig personlig service med fullt engagemang i varje uppdrag. Vi har fördelen att inte behöva lägga ner tid och energi på en större intern organisation – Vi är Private Energy, fortsätter Gustaf.

 

hamnpaviljongen

Nytt kontor med energirik utsikt!

2016.09.23

Sedan den 1 september finns vi på den yttersta spetsen av Malmös hamninlopp – Hamnpaviljongen. Kontoret är beläget i en kreativ arbetsmiljö på Grimsbygatan 30 och vi har absolut stadens mest spännande och storslagna utsikt. För oss är detta en viktig milstolpe i företagets utveckling och vi ser fram emot att möta dig som kund eller samarbetspartner i något av våra trevliga mötesrum.

Hamnpaviljongen – en plats vid havet

Hamnpaviljongen är en plats med årsringar etsade av en hamnstads liv och leverne. Med anor från sent 1800-tal har marken på den lilla kullen tjänat som båtklubb, militäranläggning, hotell, spiongömställe, rastplats, tillflyktsort för hemligt kära samt en karriär som populär krog under 60-talets soliga dagar. Nu bygger vi vidare på historien och öppnar dörrarna för diskussioner om energi, prisrisker och annat spännande.

Välkommen om du har vägarna förbi på en kopp kaffe med saltstänk vid havet!